Stum av förundran
Ibland, blir jag så tagen av en film, så uppfylld, så jag knappt vet var jag ska göra av allt jag upplevt. Som en kallsup. Men en härlig sådan. Det handlar om det mesta förstås, en upplevelse. Ett ögonblick. Som jag förälskar mig i. En av alla dessa stunder är nu. Har precis gluttat på The place promised in our early days och är helt golvad. Så fantastiskt vacker. Se den!

Sjukispepp
Fick en länk av Christian med denna lilla sötsak. Piggar upp den snorigaste lilla sjuklingen! Mycket najs! Dock är jag lite mer impad av tidigare nyhet från äppelgänget i tangentbordsligan. Bara att hoppas på att kittygänget följer efter och börjar göra mer hightech rosa saker. Men som sagt en riktig sockertoppschock ala pepp, tack för den Christian! (I väntan på kattlika minihögtalare så är jag på jakt efter fina högtalare eller något att adda iPoden till. Någon som har något tips? Kan vara old stuff ala retro eller supercleant ala apple. Eller såklart ROSA!)

Pepplurre i solen
Vi sitter i gräset och mellan tuggorna pratar vi om småstäder och prylar. Du är lite gnällig över var du bor. Typ bara nyrika människor och folk langar över korgar med mutor "handla hos oss för fan". Nä, lite luft och träd tack. Gräs. Och så katterna. Men dom var det mest jag som tänkte på. Lite småstad i storstan liksom. Och jag tänker att fan jag skulle kunna bo var som helst med dig. Det är vad du tutat i mig i alla fall. Ta mig till mörkaste småland. Wherever you go i go. Äh, kanske lite att ta i. Men ändå.
Men den här gången, bland gräset, gjorde det inte ont. Det kändes bara bra. Trånande. Men bra. Så självklart. Som alltid. Och jag märkte inte ens att vi suttit i skuggan hela tiden.

Booooaaa booooaaa
Nyss hemkommen från Hannas land och en hejdundrande kräftfest. För er som inte fastnat på fäääjsbook så finns här en liten länk för att få en tjuvtitt på andra hääärliga bilder! (Nedan en aningens trött gosse, allas vår kära vän Per, som kanske var den som var duktigast i gasen!?)

Boaaa boaaa

Jag har fyndat en liten fin servis i nio ovanliga delar
Så snart blir det tantfika på finporslinet flickor!

The Place Promised in Our Early Days
Råkade springa på denna när jag letade efter föregående på You Tube. Verkar galet fin! På önskelistan över "måste se-filmer". Spana in!

Missa inte animeafton i SVT den 7 september
Då kommer jag sitta uppflugen i soffan kvällen och natten igenom! Pepp! Dom visar Spirited Away, Perfect Blue, (inte sett ännu!) Animation runner Kuromi (inte sett heller!) och bedövande vackra Voices of a distant star (lite mkt transfomers style för min smak dock, men för övrigt som sagt galet snygg!). Här är ett litet smakprov:

We love you Tom
Igår kväll var jag och Hanna och hälsade på vår gamla klasskompis från Forren, Tom. Snäll som han är, så lovade han dela med sig av sina kunskaper i Dreamweaver. Numera sitter karln och pillar form på Erstagatan på söderns höjder. Kör eget. Mycket fint hade dykt upp sen senast och han verkar klara sig fint. Jag och Hanna insöp den sköna atmosfären och gnällde lite och att vi var avundsjuka över stället och känslan. Tom är mycket pedagogisk och såg till att vi fick koll på grunderna. Kommer nog gå fint efter att ha tagit dom första stapplande stegen in i programmet och webbpillandet. Mysigt häng med löften och att sno Henkes plats (en annan buddy från skolan som också sitter där) och bjucka Tom på en flarra vin eller liknande vid nästa lektion. Tack för introduktionen Tom!

Najstajts
Idag hade jag mina rosa tajts. Mycket fina tycker jag! Mobilkameran ala old school fick hugga in, därav minimala pics. Think PINK!

I sus och dus med Emma och Anna
Sjukt intensiv helg har det varit. I lördags kom Anna på tantfika hos mig och halade fram musklera och borrade i mina väggar. Vi satte upp gardiner över hela min vägg, så nu kan jag pyssla med det mesta utan att grannarna hänger med i vad jag än tar mig för. Skönt. Mycket fint blev det. Anna är stark hon! På söndagen satte jag upp ett gäng tygbitar även i köket. Köksmys utan insyn. Frukost utan att grannen sitter vid min sida. Vilken lättnad va!? Igår var jag med min vän Ronny på IKEA, han såg till att min hall börjar bli lite mer strukturerad. (Just nu väldigt stökig, men kommer BLI strukturerad. Sådeså!) Snäll karl den där Ronny. Förutom borrande och annat byggande så var jag ute och svängde runt med Anna och Emma i sommarnatten. Det snöade på China. Resulterade i geggigt hår och fnitter. På söndagen käkade jag lyxpizza med Emma och fyndade superfin servis i nio ovanliga delar på någon second hand shop i Hornstull. Det var en riktigt fin helg mina vänner!

Morgonens finaste
Satt i soffan och borstade tänderna imorse (står sällan still och fixar gaddarna toan) när denna Hey There Delilah med Plain White TS dök upp på MTV. Öppnade upp mina tårkanaler. Då. Imorse. Varför så känslosvallande på morgonkvisten vet jag inte. Inte lika skälvande nu, men fin.

Och en väldigt fin turneaffisch har dom!

Dagens sanning
Walter Schönauer "Keep the crowd involved in the project small!"
(Citat från designsnubbe.) Skulle göra min vardag SÅ MYCKET ENKLARE. Sanningen.

Quality time med Hanna i zinken
Igår hängde jag i Zinken hos Hanna. Jag bajkade dit efter jobbet och Hanna hoppade på tuben. Vi anlände samtidigt. I väntan på Hanna (alltså, jag kom lite lite före henne) placerade jag rumpan precis utanför tunnelbaneuppgången. Där fick jag se ett par fotbollspjucks kreativt upphängda i en ledning högt upp i luften. Roligt. Har hängt där hela sommaren sa Hanna. Vi gick och shoppade käk på Pris-Extra som precis slagit upp portarna i Zinken. Mycket bra affär där jag fick syn på ett gäng fina munkar. Inget jag tycker är speciellt mumsigt, men fina var dom! Hanna har väldigt många skor och oftast rätt rörigt (fÖÖÖlåt Hanna) och då var det bara en bråkdel skor som huserade i hallen. Borde organiseras. Skor är fina. Qulity time med Hanu, käk och snack. Innan jag bajkade hem (i mörkret!) fick jag en liten kisse fylld av godis Hanna köpt till mig för rätt länge sen. Sötsak gånger två!

Det har flyttat in en liten elefant i mitt fönster
En stadig liten elefant. Fyndad på Myrornas. Funderde först över om det kunde vara ett bokstöd, men ingen tung sak så nä. Nu står den bara i fönstret i köket och är fin.

Dagens finaste!
So long, lonesome med Explosions in the Sky.

Frön i brallan
En vän försåg mig precis med en hel drös musikfavoriter. Jag hoppas att The Appleseed Cast ska som någon sa "smeka mitt iTunes till himmelriket" eller nåt i den stilen. Pilla mig bakom örat tills jag spinner av välbehag. Som en kisse. Mums. Håll i hatten, nu ska lyssnandet börja!

Klibbiga sommarnätter, vännerna och en och annan karl
Det har varit en kvav vecka. Kletig. Både fysiskt och psykiskt. Torsdagen var en enda sörja. En kletig repris på alla plan. Men den solkiga dagen övergick i kväll och jag landade ännu en gång i en trygg famn av vänner. Lite svalkande öl i den tokigt varma sommarkvällen, som senare skulle övergå till natt. Jag mötte upp Hanna, Jessi och Miro för att leta rätt på något kylande. Efter att ha sluppit svara på några envisa korvsnubbars "men vi vill veta vad ni heeeter vackra flickor" så gick förbi ett ställe vid Björns trädgård som heter Babylon om jag minns rätt. Jag och Hanna utbytte menande blickar, jotack, det häär stället gillar vi! Men det var fullt och med plutande underläppar vände vi på klacken. Förbi ett tomt Indigo, det hade aldrig funkat en kväll som denna. Bastu. Så långa benet före mot Debban. Utanför Tony&Guy sprang vi ihop med Sara och Per som lovade sluta upp efter ett omflyttande av bil. Appro på bil, så skramlade i samma stund Ninos gamla kärra förbi. Han måste varit nöjd att han sålt den, för den var helt bucklig och måste ha fått sig en och annan känga.
På Debban var det mycket folk, men utomhus och luftigt. Plötsligt kom en snubbe fram och halade fram ett "ursäkta att jag stör" och fortsatte "jag måste bara berätta att jag tycker du är så himla vacker. Jag har stått där borta och tittat på dig och jag måste bara berätta det." Jag log och sa tack det var gulligt sagt. Sånt händer inte ofta. Även om jag går omkring och tycker folk är drop dead gorgeus, inte tusan går jag fram till en främmande karl och säger det. Bara för att säga det. Gulligt. Jag kände mig rätt fin där, mitt bland värmen och även fast jag aktade mig för att langa upp armarna eftersom jag nojjade för att en mörkare blå nyans skulle uppdagas. Åh, det var fint sagt. Synd bara att jag inte ville hångla upp just honom i första taget. Vi klunkade flasköl och avbröts plötsligt av att Jessi skulle visa "öltricket". I väntan på bildbevis från Miro ber jag få återkomma med bravuren om hur Jessi stal hela kvällen. Kvällen var varm och kompisarna trillade in högvis, och till sist handlade det snarare om vilka som INTE var där. Jag såg för första gången på en bra stund en karl jag ville lägga vantarna på. Han tittade och jag tittade och leken var igång. Men åh jag är så dålig. Och feg. Han stod och väntade i baren och jag gled förbi och hade mest min ölstinna blåsa i tankarna och styrde mjuka steg mot toaletten. Förbi. Och ännu fler kompisar trillade in och jag var bara lycklig där bland alla roliga typer. Glömde bort spanet. När jag redan var utanför och på väg därifrån med hela klanen, så såg jag att han hela tiden suttit någon meter ifrån mig och såg nu rakt på mig. Attans. En fin kväll, Stockholm och alla vänner i högvarv. Jag var inte så i högvarv dagen efter dock. Fredagen var aningens ineffektiv på jobbet. Men det var det värt! Alltid.

Lördagens svettande gick av stapeln bland klippor och rätt kallt vatten vid Fredhäll. Jag och Emma badade och svettades. Svettades och badade. En helt fantastisk dag. Mitt bland plasket frågade jag Emma om hon trodde detta var vårt sista badande för i år. Sista sommarbadandet. Hon tittade surt på mig och sa att det hoppades hon innerligt att det INTE var. Så vi log och plaskade ett tag till.

På kvällen begav vi oss till Morfar Ginko på Swedenborgsgatan vid Mariatorget. Vi har varit där en gång tidigare, då när vännerna på tidningen People ställde till med galej. Stället gillades duktigt redan första gången och kvällen till ära skulle få oss att gilla stället ännu mer. Om det inte vore så svettigt! Anledningen till uppsamlingen denna afton var en hejdå Carro-fest. Vännen Carro drar till N.Y. för att göra fina saker ala formgivare på ett arkitektkontor. Vi är väldigt ledsna för detta, men åh så glada för hennes skull. Och en liten egotrip och anledning att få lyxguidning i N.Y. Ännu en våt dröm som borde prickas av illa kvickt! Vi har ställt oss på kö. Carro kommer ha rumpan full av vänner i ett nafs. Kvällen gled på och med alla vänner och vänners vänner där, så kunde det inte bli mycket bättre. Och jag och Hanna gav varandra "jo vi gillar stället-blicken" även här. Och även här en Justin med vacker överläpp. Mums. En öl och sen ut och lufta, det var rutten för kvällen. Det nästan RANN om folk. Carro var bara SÅ FIN i sin klänning och höga pups. Vilken pingla! Jag hade ett av mina secondhand fynd på mig + en hel hög säkerhetsnålar. Den är inte tillfixad. Men tack gode gud för att jag struntade i strumpisarna! Plötsligt stod en lång snubbe i keps brevid mig och log och sa "är det du som är Kajsa" på mjuk norska. Den väldigt trevliga långisen visade sig vara Jörgen från Hannas jobb. Copywriter från Oslo. Han hade sett bilder som Hanna visat honom från Barca. Åh, han var så supertrevlig och vi snackade norska tidningar som är snygga och jobb och annat. Sen pratade jag med Carros storebror som hon tar med sig till staterna. Eller om han tar med henne. Han var bara supernajs, men åh så stadgad. Han skulle flytta dit till sin flickvän som var arkiteeeekt. Glassigt. Väldigt söt karl. Det ligger i släkten har jag hört. Vid ett stängde gubben igen och vi splittrades och folk drog åt olika håll i små grupper. Försökte få med Toby och co till Debban och med skön klang av öööörebro lovade han "jomen jag äääälskar ju pop å rock!" haha! Toby är så nerknarkad i house som ingen annan tror jag och får rysningar av changern ovan. Vi var en klick bruttor som tyckte Debban låg nära och luftigt till. Men på plats ringlade sig kön upp RUNT statyn. Jisses! Vakten skakade på huvudet när jag frågade om det var den gamla klassiska "en ut = en in" grejen och berättade att dom gjorde allt för att få bort folk därifrån. Det var nämligen överfyllt och på tok för många som redan var innanför staketet. Damit. En fin kväll och det är kaos. Vi gav upp och åkte hem och knöt oss. Ännu en fin kväll och natt. Fler såna tack!

"Solen kom med Kajsa"
Hur gullig rubbe var inte det!? Jag blir nästan lite rörd. Käkade lurre med min vän Tom Sörhuus idag, vi gick på Forsbergs ihop. Karln är tidningstokig som jag och har jobbat en del med det och ehm lättklädda fröknar. Med detta bakom sig kör han nu eget och sitter tillsammans med en annan klasskompis, Henke. Himlen öppnade sig när timmen var slagen, men när jag väl kom ut och mötte Tom så sken det upp. Så jag skulle såklart snarare säga att solen kom med Tom!

Spana i inlägget och Toms blogg:
Sir Huus

Gosh, nu orkar jag inte pilla mer idag
Men jag är sjukt nöjd över att ÄNTLIGEN ha fått glänsa lite med mina bloggarskills. Lite kodande kan jag allt slänga mig med. Men som alltid med allt tonk i tha computerworld (känns det som i alla fall) så handlar det om att hitta en väg RUNT bajskorven. Nu ska jag glutta lite film eller nån serie som ligger och guppar i storgrodan.

Test 2
Och ännu mer nervös. Snälla säg att det funkar, pippin på plats?!

Test
Kommer denna upp så kanske det finns hopp... (håll alla fingrar och tår!)

Fitta fart handgranat
Jag vet inte om det var någon som hann se några sekunders mirakel på bloggen idag? För en stund trodde jag att jag var hemma. Att mina skills var guld värda. Jag hade lyckats slänga in en bild upptill, istället för sunkiga HELLO KAJSA versalt i Arial. I exstas ringde jag Hanna och yes baby, jag har fått till det, en bild ligger uppe. En söt pippi i väntan på något snyggt Hello Kajsa-ish. När jag råpeppad och stolt skulle slänga upp ett inlägg om min bravur så... ingenting. Kom. Upp. Mitt inlägg låg där. Men syntes inte. Mina kodish-vänner med RIKTIGA skills, såg inget när dom kollade kodningen, fattade inte vad som gått så snett. Fitta fart handgranat! Bara att börja om från början igen ;(

Såna här vill jag också ha!
Enligt en grävande journalist i min närhet så beräknas dom släppas någon gång i höst för 19 800 yen, typ 1000 kronor enligt en annan källa. Jag avslöjar aldrig mina källor moahahaha! Ingen aning om bara var dom går att få tag i OM det nu ens går för en liten svensk. Anyways, kanske sötast på planeten!

Problemet med sömn
Jag tänker att om jag blundar tillräckligt hårt, så slutar jag längta. Sakna. Och jag blundar. Det svider till, och jag tänker att jag har blivit ganska bra på att blunda blunda blunda. Det fungerar en stund. Sen, kisandes. Klarvaken.

Ge hit!
"Jomen jag looovar, jag skulle jobba så himla mycket bättre då!" Istället för min sunkiga asfula PC skit till tangentbord. Bara för att det var det enda som fanns. Då. Som fick plats brevid min ritplatta. Nu ska jag bara smörja min chef och datafolket! Billigt ju, typ 800 pix bara! Och och och, sladdlöst. Bara en sån sak! Mums!

En stor fet suck
Efter allt pepp och bossen langar fram ett "vi måste skjuta upp snacket etc." Vad säger man? Inte förvånad. Bara väldigt irriterad. Nu blir jag tvungen att sätta igång peppet igen om en vecka eller två. Börja om från början liksom. Segt.

Hur mycket är jag värd?
Sitter och försöker punkta upp varför jag borde få högre lön. För det är klart jag ska ha, jag vet att jag är bra. Jag vet också att jag sitter inne på en massa bra grejor som jag inte får använda. Låt mig använda dom, jag gör mig oumbärlig. Våga låta mig vara mitt bästa jag. Jag vet att jag inte kommer stanna kvar om jag inte får använda mina skills. Jag vet vad jag kan, vad jag vill och hur jag vill göra det. Frågan är om jag någonsin kommer få den chansen där jag är just nu. Mit dilemma är att jag är den ständiga fröken moment 22. Det finns liksom ingen förlaga för mig, för min situation. Och så har det varit sen jag började för ett år sen. Ingen som vet, för ingen har befunnit sig i min sits. Kanske det som gör mig bra och unik? Något att langa fram? Jag är den eviga testpiloten. Som såklart får ta alla smällar. Den eviga fightern. Suck. Men då borde jag väl få chanser att visa mer vad jag går för? Ekvationen går inte riktigt ihop, för många kockar. Det är som vanligt nr 22 över snacket, för lönesnackarn har bara varit i min närhet för en stund och allt innan och efter vet förhandlarn inget om. Jag slängs ut på nya marker om en stund. Som jag inte vet knappt något om. Och inte mannen jag ska motivera mitt bästa jag för kommer bara hålla i mitt väntra lillfinger om några dagar. Så dumt. Och det här är mitt första snack. Hur gör man?

Min lillasyster har en förmåga att snacka sig till det mesta. Jag tror hon fått alla jobb hon sökt. Men hon är vass i käften och en sjutusan till att ordna det mesta. Envis brutta. Sen snubblar hon till ibland i sin iver, men reser sig alltid. Det blir nog en pling till henne imorgon bitti.

Nu ska jag se om jag kan spana in vad mina systrar och bröder BÖR håva in en gång i månaden.

Pust
Så var stöket räddat för stunden. Så fort jag ska in och pilla går ngt galet. Och jag fattar aldrig vad som egentligen händer. Mer än att det händer och att jag tvingas gå tillbaka och börja om från början. Nu kör jag RGB-rött så länge. (Som ser orange-ish ut på skärmen!?) Vill fortfarande fixa mer, men mina skills verkar inte riktigt räcka till. Ska göra en kraftansträngning någon dag och se om man kan fixa nåågot roligare upptill. Något finare "hello kajsa-ish". Länka en bild. Eller hur detta nu går av stapeln.

Virrigt lajjande
Tycker det är dags för lite höstlika förändringar här på bloggen. Dock verkar min koll på kodandet inte vara helt stabilt. Detta innebär att det som för stunde kan se lite knasigt ut. Vart kom allt det blåa ifrån? Jag mixtrar ju med en egentligen mallad sida, så jag jobbar lite mot något redan satt. Pillar i det som inte ska pillas i antar jag. Men, snart så kanske jag får koll på läget. Planen är lite ljust lila, fin färg ju! Eller kanske roströd... återkommer!

Och Ludvig har gått och gängat sig!
Jag anlände med andan i halsen till slussen och trodde jag som vanligt var sen. Men mina sölkorvar till vänner fick väntas på. Ludvig dök upp först och bland en massa bubbel såg jag plötsligt något blänka till. På Lous vänstra ringfinger satt en ring! Jag fångade handen och efter en massa oidentifierbart tjut och knuffar och kramar berättade Ludvig om hur och när. Jag var lite sårad över att inte hört ett knyst om detta och gav Kaj en känga när han dök upp en stund senare, varför hade han inte sagt något!? När jag stod där och slängde ilskna blickar på Kaj dök Jonas upp och minuten efter hans kompis Johan (?). Trevligt ihopspringande och dom bestämde sig för att dyka upp lite senare på Eken som vi var på väg till. Ludvig har nämligen för stunden "a thing" för hotellbarer och tyckte därför att fredagens öl skulle hävas på Eken vid slussen. Ett ställe jag hört om i andra sällskap, men aldrig riktigt fattat var Eken ligger. Av någon anledning var bilden ett sunkigt gammalt ölhak och ingen flashig hotellbar tillhörande hotell Hilton. Var sunkbilden tidigare kom ifrån minns jag inte. Hur som helst var det ett trevligt ställe, om än lite för luftigt och ljust och loungeaktig musik. Men sällskapet var tiptop och då spelar allt annat mindre roll. Vi drack mest något som låter nästan som Staropramen, nämligen Starobrno. Detta var något jag upptäckte först när tredje ölen skulle in och jag skulle stå för notan, jag trodde nämligen hela tiden att det i sluddret snackats om Staropramen. Men vännerna var klarare än jag trodde i knoppen och hade hela tiden snackat om Starobrno. Mycket roligt. Och god öl förresten. Och Ludvig har gått och gift sig med sin Johanna och jag kan inte fatta det, men det är såååå tufft och helt fantastiskt underbart!

Simpsonize me
Och så här ser jag ut som Simpsonbrutta (+ katt)! Slående likt va!?

Lyxig budgetlurre med Kaj på Rött
Rött på rörstrandsgatan, ett ställe jag släntrat förbi med annat sällskap utan att stanna. En lunch för 70 pix och stadig husmanskost. Kaj käkade en wallenbergare och jag mumsade lamm. Mycket bra ställe. Kaj och jag smidde planer för kvällen, diskuterade vänner och barn. Trevligt. Ikväll blir det fortsättning + Lou + öl.

För övrigt så har jag varit grym på lunchdejtandet den här veckan! Har hängt med en hel hög sötnosar. Förutom Kaj så har jag mumsat ihop med Sandro och hans grymma kompis Hanna, och en dag lurre med syrrorna. Piggar upp vill jag lova!

Vardagsslask och vinter
Jag läste i en bok häromdagen, en pojke som frågade en man om meningen med livet. Mannen svarade "meningen med livet är precis vad du vill att den ska vara." Och ett lugn infann sig. Såklart. Det visste jag ju. Och jag blev taggad och tänkte att nu nu nu, ska jag fixa allt som fixas kan och jag bestämmer över mitt liv och allt det där. Och sen somnade jag med ett leende på läpparna. Men sen vaknade jag upp till någon slaskig vardag. Som den svenska vintern. Försvann peppet med sömnen? Grått grått grått, jag letade hela dagen efter glimtar. Ingen framgång. Så jag gick och tränade och tänkte endorfiner endorfiner, men sen landade jag i soffan efteråt, trött och nöjd över min insats, men ändå... tom. Det behövs rätt lite för att få mig på fötter, en liter knuff i rätt riktning. Men för stunden verkar den där knuffen vara svårflirtad.